Ideologiska rötter

En viktig sak i samhällsdebatten är vilken människosyn som gömmer sig bakom de politiska förslag som diskuteras. Utgår man från att alla individer är lika kapabla till stordåd vid alla tillfällen i livet, och att det därför är lathet och brist på engagemang som gör att man misslyckas, eller ser man att alla har toppar och dalar och att man kanske skulle vinna på att ge folk en andra chans lite nu och då? 

Det här är en så grundläggande fråga att den påverkar närmast alla politikområden. Skolpolitik – ska man kunna läsa upp sina betyg efter gymnasiet eller har man försatt sina chanser då? Arbetsmarknad – ska vi utgå från att de allra flesta vill ha ett jobb eller måste a-kassan läggas på minimal nivå för att lägga maximalt tryck på den arbetssökande? Missbruksvård – ser vi missbrukaren som en person som gjort fel val och får skylla sig själv eller en människa i behov av vård? Jag skulle vilja att vi diskuterade de grundläggande värderingarna bakom de politiska förslagen lite oftare, särskilt nu i valtider. Då skulle det bli mer förutsägbart i vilken riktning de politiska förslagen sedan skulle läggas. I dagsläget, där enskilda förslag lanseras utan förankring i partiernas ideologi, kan nästan vilket förslag som helst komma från vilket parti som helst utan att man har skäl att vara förvånad.

Lämna en kommentar

Under Åsikter

Den viktigaste frågan

Kan vi inte, för en gångs skull, komma överens om att den måttstock ett samhälle ska mätas efter är hur det bäst skyddar sina svagaste?

Kan vi inte, för en gångs skull, lyfta blicken högre än till frågan om hur just jag gynnas eller missgynnas?

Skulle vi kunna komma överens om att tillämpa de funderingarna i valet också?

Nä… nu gick jag nog för långt, va?

Lämna en kommentar

Under Åsikter

Mystiska Rambo

Jag lovade ett inlägg om Rambo, och jag vill såklart vara känd för att hålla mina löften.
Rambo flyttade in på min balkong för några år sedan, när hans ursprungliga odlare flyttade från sin balkong och inte kunde ta Rambo med sig. Sedan dess har Rambo ägnat sig åt att stå för det mystiska inslaget på min balkong. Hur många ”VAD är det där för något?” jag hört om Rambo har jag slutat räkna. 

Man skulle lätt kunna tro att Rambo är stor och ståtlig, ett muskelpaket, den som stjäl allt utrymme och gör livet svårt för grannarna. 

Så är det inte. Rambo är en klenis. En riktig sparris, faktiskt.

 P1040888

2 kommentarer

Under Odling

Den ödsliga mitten

Ibland blir jag avundsjuk på de som klarar att hålla med ett parti i så stort mått att det funkar att engagera sig som medlem. 
Jag skulle gärna vara med och arbeta för en bättre värld i stort och smått. Tillsammans med andra tänka och diskutera. Ta ansvar. Ha åsikter i organiserad form. 

Min politiska hemvist skulle kunna beskrivas som ”Den ödsliga mitten”. För några år sedan hörde man ofta svensk politik beskrivas som att alla trängdes så nära mitten som möjligt. Så är det verkligen inte idag. C drar så långt högerut i vissa frågor att M nästan ser rödrandiga ut. V sliter i S och Mp på sitt hörn i ett desperat försök att få inflytande. Samtidigt försöker samtliga partier, med rätta, markera så stort avstånd till Sd som bara är möjligt. De flesta kämpar dessutom för att ta sig an jämställdhetsfrågorna utan att ge alltför stort debattutrymme till Fi. Kvar på mitten står en tredjedel av väljarkåren och ser sig vilset omkring. 

Jag fyllde nyligen i en enkät från Göteborgs Universitet där man bl.a. fick svara på vilken koalition man helst hade sett i regeringsställning. Det ska bli väldigt spännande att se resultatet från den undersökningen. Gissningsvis är det sånt som kommer att fungera som utfyllnad under valvakan (och då tittar ni väl?). 

Som jag har skrivit i ett tidigare inlägg skulle jag gärna ser mer blocköverskridande överenskommelser. Ett skäl till det är att jag tycker att två alternativ är för lite. Ett annat är att de två blocken gör det sådär tomt på mitten. För mig som tycker att det är viktigt med både solidaritet med de som har det tuffast i samhället, schyssta villkor för företagare, och en ambitiös miljöpolitik, finns inget vettigt alternativ i svensk politik. 

Lämna en kommentar

Under Åsikter

Franska knutar!

IMG_4448-2

Minsann gick det att lära sig franska knutar också. Ibland är det skönt med kompetens på rätt ställen. Som bakom disken på Hemslöjden i Landskrona. En helt fantastisk butik, för övrigt, både för den pysselsugne och för den som bara vill ha en riktigt välgjord present till någon. Jämte allt annat kul har de en troligen unik kunskapsbank och stort materialsortiment kring skånska yllebroderier. Det ska jag prova någon gång. 
Jag åkte dit för att få tag i garn till ett helt annat projekt, men passade på att be om hjälp när jag ändå var där. Det tog en kunnig brodös knappt en halvminut att förklara knepet och visa hur det skulle gå till. Knepet är att  hålla ordentligt i tråden när man drar igenom nålen. 

Citadellet i Landskrona, där Hemslöjden ligger, var ett trevligt utflyktsmål även i övrigt. Det blir fler turer dit. 

 

Lämna en kommentar

Under Skapande

Bästa tågpysslet?

IMG_1566-0.JPG

Jag tågpendlar till jobbet, och hur mycket tid jag lägger på det är en så tragisk historia så den ska vi inte prata mer om. Desto roligare är det att hitta det ultimata tågpysslet. Efter sova, äta och läsa har brodera dykt upp som en bubblare. Lagom stort, skräpar inte, går att pausa när som helst och blir inte långtråkigt. Eller ja, det där sista beror förstås på kombinationen av broderi och brodör. Själv har jag svårt för korsstygn i mer än små doser. Fritt broderi trivs jag däremot utmärkt med. Det som syns på bilden är ett hundkexmönster i grönt och mörkbrunt. Det mörka är sytt med bara en tråd moulinégarn, vilket blir väldigt tunt och effektfullt, utan att vara mer komplicerat att sy.
En del av mönstret ska sys med franska knutar, så den som kan erbjuda en snabbkurs på såna är välkommen att höra av sig. Annars funderar jag som bäst på olika fuskvarianter av knutliknande stygn, men det blir ju inte samma sak.

Lämna en kommentar

Under Skapande

Den ofullkomliga politiken

Det parti som erkänner sina svagheter får min röst.
Det parti som säger ”Den här frågan är svår för oss, vi är inte färdiga med den.”
Det parti som till meningsmotståndaren säger ”Du har en poäng där, så har vi inte tänkt på saken .”

Politik beskrivs ofta som konsten att kompromissa. Tyvärr liknar en valrörelse mer konsten att skrika högst om vad man minsann inte tänker kompromissa om. Det gör knappast röstandet enklare för en stackars väljare.
I det offentliga samtalet skulle jag vilja se mer av resonerande och funderande, mer diskussion och mindre debatt.

Rent praktiskt skulle många områden vinna på mer långsiktiga blocköverskridande överenskommelser. T.ex. miljöområdet där viktiga investeringar riskerar att nedprioriteras för att de ekonomiska villkoren på längre sikt är alltför osäkra. Eller skolan, där varje regering drivs av ett omättligt behov av att sätta sitt avtryck i läroplanen.

Så, politiker, mer kompromiss och mindre tjäbbel, om jag får be.

4 kommentarer

Under Åsikter

Balkongodling

IMG_1331

En sak som den här bloggen ofrånkomligen kommer att handla om, åtminstone fläckvis, är odling. Jag odlar på min rejält tilltagna balkong, vilket har sina för- och nackdelar. Man slipper rensa ogräs. Man slipper sniglar. Man slipper däremot inte plötsliga invasioner av Säsongens Ohyra, om det däremot är bladlöss, spinn eller vita flygare kan variera. På en liten inglasad yta blir ett angrepp snabbt omfattande om man inte upptäcker det i tid. Jag envisas dessutom med att inte bespruta med något jag inte skulle vilja ha i mitt kök, så därför blir det företrädesvis såpvatten och att helt enkelt plocka bort växtdelar som angripits.

Just nu växer det kryddor, brysselkål (grön och lila, som på bilden), vita lejongap, en iris knyckt hos mamma, några tomater och en stor physalis på balkongen. Just det, och så Rambo förstås. Mer om honom i ett annat inlägg.
Basilikan hoppades jag mycket på, med tanke på att det har varit så varmt vilket den brukar trivas med, men den har först nu börjat se något ut. Rosmarinen är fantastisk. Jag hoppas att den blommar framåt våren, om jag lyckas övervintra den. Som vanligt är det inte det jag gissar som funkar bäst. Är det inte så rätt ofta i livet?

2 kommentarer

Under Odling

Bloggens eventuella startpunkt

Här skulle det någon gång kunna bli en blogg. Man vet aldrig. Plötsligt händer det, kanske.

Om det skulle hända – vad skulle den då kunna handla om?
Tja, lite av varje, troligen. Någon beskrivning av ett synnerligen trevligt pyssel. Någon utflykt. Lite politiska och icke-politiska funderingar. Kanske ett utbrott över något exceptionellt dumt. Möjligen en och annan hyllning över något mer genomtänkt.

Hur som helst är du varmt välkommen.

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade