Apropå vaccin – del 3

Behöver jag verkligen ta covid-vaccinet? Jag hör inte till någon riskgrupp.

Den här frågan är egentligen bredare än att handla om vaccin. Den handlar om vad vi gör för vår egen kortsiktiga eller långsiktiga vinning, respektive för andras skull. I fallet med covid-vaccinet berörs alla tre aspekterna.

Kortsiktigt har vi en pågående pandemi med stor smittspridning av en sjukdom där vem som helst, oavsett riskfaktorer, löper risk att bli svårt sjuk och i värsta fall dö. Visst är risken väldigt olika stor, och ganska liten för dig som är yngre utan riskfaktorer, men viss risk finns för alla. Långsiktigt är vaccination av en stor del av befolkningen troligen det effektivaste sättet vi har att få stopp på pandemin, och därmed få stopp på både smittspridningen och de restriktioner vi måste hålla tills pandemin är över.

När du vaccineras minskar du förstås risken för dig själv att bli sjuk, men du minskar även risken för andra genom att bidra till flockimmunitet. Det är enormt viktigt för de grupper som löper stor risk att bli svårt sjuka, men av medicinska skäl inte kan vaccineras själva. Det handlar t.ex. om personer med vissa immunbristsjukdomar eller som behandlas med läkemedel som påverkar immunförsvaret. I dagsläget vaccineras inte heller gravida mot covid-19 eftersom vaccinet inte är tillräckligt studerat på den gruppen.

Vad är då flockimmunitet? För att en smittsam sjukdom ska spridas krävs att tillräckligt många människor i en grupp kan smittas och smitta vidare. Är tillräckligt många i gruppen istället immuna kommer spridningen stoppas. Hur många som behöver vara immuna för att uppnå flockimmunitet varierar för olika sjukdomar.

För vaccinationerna som ingår i barnvaccinationsprogrammet brukar täckningsgraden vara mycket hög, t.ex. runt 96-97 % för vaccin mot mässling, röda hund och påssjuka. Det gör att även en mycket smittsam sjukdom som mässling kan begränsas effektivt när det blir utbrott. De senaste åren har det som mest varit ca ett femtiotal fall av mässling årligen, och flera år bara något enstaka fall. Störst risk för mässlingsutbrott finns i områden där vaccinationsgraden av något skäl är lägre, och flockimmunitet därför inte uppnås.

Eftersom det än så länge är oklart hur länge man är immun efter att ha haft covid-19 rekommenderar man i dagsläget vaccination även om man redan varit sjuk. Hur länge effekten av vaccinet hänger i kommer vi också veta mer om efterhand som tiden går. Det har helt enkelt inte gått att göra tillräckligt långa studier än, med tanke på att sjukdomen bara varit känd lite mer än ett år.

Läs mer:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/vaccination-mot-covid-19/till-dig-som-vaccinerar-dig-mot-covid-19/

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/vaccinationsstatistik/

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2018/oktober/anslutningen-till-barnvaccinationsprogrammet-fortsatt-hog/

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/massling/?p=5840#statistics-nav

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade

Apropå vaccin – del 2

Hur kan covid-vaccinet vara säkert när det gått så fort att ta fram?

När hotet om en pandemi var konkret för ungefär ett år sedan började ett antal läkemedelstillverkare se över möjligheten att ta fram ett vaccin. Normalt sett är det en process på tiotals år att ta fram ett helt nytt läkemedel, så hur kunde det gå så fort den här gången?

Covid-19 orsakas av viruset SARS-CoV-2. Det hör till gruppen corona-virus. Dit hör också virusen bakom sjukdomarna SARS (Severe Acute Respiratory Syndrome) och MERS (Middle East Respiratory Syndrome), som är kända sedan tidigare. I och med tidigare spridning av SARS och MERS fanns redan en del forskning på vaccin mot coronavirus generellt. Det har man dragit nytta av nu. Man kunde också tidigt kartlägga virusets genuppsättning, vilket har gjort det lättare att skräddarsy vaccin mot just SARS-CoV-2.

Normalt sett görs alla studier på läkemedlet klara först, och sen skickas all dokumentation in till olika länders godkännandemyndigheter för granskning. Under pandemin har man haft löpande kontakt med företagen och granskat materialet efterhand, vilket har ökat tempot utan att man kompromissar på kvalitetskraven. För Sveriges del är det EU:s gemensamma läkemedelsverk EMA som står för granskningen, i samarbete med EU-ländernas egna myndigheter. Godkännandet görs formellt av EU-kommissionen.

Utöver kraftsamling från myndigheternas sida har även nya samarbeten mellan olika läkemedelsföretag och universitet gjort det möjligt att på kort tid genomföra stora studier. Det är flera olika vaccinkandidater på gång, utöver Comirnaty, vaccinet som Pfizer och BioNTech gör tillsammans, som redan är godkänt och har börjat användas. AstraZeneca har ett samarbete med Oxford University och det vaccinet väntas bli godkänt i EU i slutet av januari. Innan dess väntas företaget Moderna få godkänt för sin vaccinkandidat. Totalt är ca 50 olika vaccinkandidater i klinisk fas, dvs har kommit så långt i processen att de testas på människor.

Dessutom har smittspridningen i sig bidragit till att man har kunnat visa resultat snabbt. Ju större smittspridning, desto snabbare kan man se en tydlig skillnad mellan gruppen som fått vaccin, och gruppen som fått placebo. För de vaccin som har kommit längst i processen har studierna täckt i storleksordningen 50 000 försökspersoner per vaccin.

Till sist har olika länders regeringar säkrat finansieringen genom att på förhand teckna avtal om de kommande vaccinerna. I vanliga fall görs upphandlingar i efterhand, när läkemedlen finns på marknaden. Den här gången har man gjort avtal i förväg, vilket har säkrat finansieringen av vaccinproduktionen redan innan respektive vaccin är formellt godkänt.

Källor:
https://www.lif.se/fokusomraden/i-fokus/kampen-mot-covid-19/fragor-och-svar-om-coronavaccin/

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade

Apropå vaccin – del 1

Jag har fått en del frågor om den nyss uppstartade covid-vaccinationen. Jag är apotekare till professionen, men arbetar inte specifikt med vaccin eller infektionsmedicin till vardags. I några kommande blogginlägg ska jag försöka besvara de frågor jag fått om vaccin i allmänhet och covid-vaccin i synnerhet.

En hel del frågor handlar om vad som hände vid den förra pandemin, och därför börjar jag med en bakgrund om svininfluensan. Fler inlägg kommer här på bloggen framöver. Har du frågor eller förslag på aspekter jag bör ta upp, skriv gärna en kommentar.

Del 1 – Vad var det som hände med svininfluensavaccinationen egentligen?

Efter vaccinationen mot svininfluensa visade det sig att ett litet antal personer drabbades av narkolepsi. Det är en sjukdom som normalt förekommer i liten utsträckning i Sverige, men som efter vaccinationen blev något vanligare. Man vet fortfarande inte exakt vad det var som orsakade detta, men det finns flera teorier.

Svininfluensan klassades som pandemi i juni 2009 och man var snabbt ute efter ett vaccin. Jämfört med de vanliga säsongsinfluensavirusen verkade svininfluensan tidigt ha högre dödlighet, och i högre grad drabba yngre.

Vaccinet togs fram som ett prototypvaccin, dvs det byggde på samma princip som vaccinationerna mot säsongsinfluensa. Man använder samma grund för vaccinet, men byter ut smittämnet som vaccinet ska fungera mot. I fallet med säsongsinfluensa (alltså den årligen återkommande influensan) är det vanligtvis 3-4 olika influensastammar som ingår i vaccinet, beroende på vilka stammar man sett spridas på södra halvklotet vid influensasäsongen där. Vid svininfluensavaccinationen ingick bara den aktuella influensastammen, dvs H1N1. För att snabbt kunna framställa stora mängder vaccin använde man också ett förstärkningsmedel, adjuvans, som ska ge en starkare effekt av vaccinet även om man ger en mindre dos av smittämnet. Adjuvans används normalt inte vid säsongsinfluensavaccination. Det färdiga vaccinet hade testats på ca 5000 personer vid godkännandet, vilket var enligt de krav som gällde då.  

Tidigt misstänktes att adjuvanset kunde ha bidragit till den ökade förekomsten av narkolepsi. Man har också konstaterat att de som drabbades hade en speciell genuppsättning, och alltså en medfödd ökad risk. Det finns även, om än osäkra, studier som pekar mot att influensa typ H1N1 (alltså t.ex. svininfluensa och spanska sjukan) i sig innebär en ökad risk för narkolepsi, inte bara i form av vaccin. Totalt sett har man ännu inte lyckats fastställa orsaken med säkerhet.

Några siffror

  • Ca 5,3 miljoner svenskar vaccinerades, vilket beräknades ha motverkat ca 100 dödsfall, 200 intensivvårdsfall och ca 1750 sjukhusinläggningar.
  • Vid senare registerstudier kom man fram till att för åldersgruppen 0-19 år innebar vaccinationen en tredubblad risk för narkolepsi.
  • Antalet fall av narkolepsi kopplat till vaccinet varierar beroende på källa. 394 fall har rapporterats till Läkemedelsverket som misstänkt biverkan av svininfluensavaccinet. Man bedömer att ökningen av antalet fall pga vaccinationen är 150-200, jämfört med normalförekomsten av narkolepsi. Normalt drabbas ca 1 av 100 000 av narkolepsi varje år.

Huvudkälla, om svininfluensa: https://www.lakemedelsverket.se/sv/behandling-och-forskrivning/vaccin/risker-med-vaccin/svininfluensan-pandemrix-och-narkolepsi

Om spanska sjukan: https://lakartidningen.se/aktuellt/kultur-2/2018/03/spanska-sjukan-varsta-farsoten-sedan-digerdoden/

2 kommentarer

Under Okategoriserade

Tomater

I år blev det tomatsådd 3 mars. Till skillnad från tidigare års balkongodling ska jag i år ha flera sorter och flera plantor av varje sort. Eventuellt blir det både i krukor och på friland, det återstår att se.

Årets sorter är bifftomaten Brandywine, körsbärstomaten Gardener’s Delight, vinbärstomat och en sort jag plockat frön från i Toscana för ett antal år sen som sägs heta Sorbia. Jag har tyvärr inte lyckats få bekräftat att det verkligen finns en sort som heter så, den är helt ogooglingsbar. Har du koll på italienska kulturarvssorter, hör gärna av dig!

Till den som har en balkong eller någon annanstans att odla, och funderat på att odla tomater men inte vågat: Prova! Det är en tacksam växt.

Mina bästa knep:
  • Välj en tillräckligt stor kruka. Vi pratar om löjligt stora krukor. Gärna minst 15 liter per tomat (t.ex. en murarhink). Då blir det betydligt enklare att hålla jorden fuktig även om det blir en varm sommar. 
  • Köp dyr jord. Jag använder numera enbart Hasselfors U-jord till krukodlingar, senast 99 kr för 50 liter. Det finns säkert andra bra märken, men det är den prisklassen du ska sikta på. Bra jord håller strukturen hela säsongen och är mer näringsrik (men även med en bra jord kommer man behöva tillföra mer näring under säsongen).
  • De gånger jag har köpt färdiga plantor har jag satt dem direkt i den stora krukan. Tryck ner en rejäl bambupinne eller liknande som du kan binda upp den vid (tänk minst 1,5 meter om det är en högväxande sort). Rötterna skadas minst om pinnen är med från början. Sätt plantan djupt. Den blir stadigare då, och den kommer växa ikapp på nolltid. Du kan fylla på med jord efterhand om det behövs.
  • Vill du prova att driva upp plantor från frön går det utmärkt att vänta några veckor till, beroende på var du bor. Det måste vara frostfritt när plantorna sätts ut, och det är ingen poäng att så tidigare än 8 veckor innan det går att sätta ut dem.
  • Köp sortäkta frön, och undvik tomaterna i grönsaksdisken. Tomater man köper kan mycket väl vara så kallade F1-hybrider, vilket innebär att man inte kan veta om det blir någon skörd att tala om, och vad det i så fall blir för tomater. F1-hybrider finns även i fröhyllan. Låt bli dem om du vill spara frön från dina egna tomater.
  • Köp inte frön på Plantagen. De har visat sig ha helt opålitliga odlingsanvisningar. Se fenomenala Lena Israelssons blogg.
  • Fröplantorna kommer att ränna iväg och bli långa och taniga. Ingen fara! Sätt plantorna djupt när du planterar om dem. Det bildas rötter längs hela stammen. Det här är ett av skälen till att just tomater är tacksamt att odla. Jag brukar börja med att plantera om småplantorna så djupt det går i ett mjölkpaket (alltså i ett helt paket på höjden). Därefter i den stora krukan. Proffsen skulle säkert plantera om fler gånger, men det får ju finnas gränser någonstans.
  • Vattna mycket på en gång istället för att stänka på lite varje dag.
Lycka till!

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade

Bästa kraschtårtan

Jag tänkte dela med mig av ett tårtrecept. Naturligtvis är det viktigt med förberedelserna, så se till att du har alla ingredienser hemma.

  1. Fundera på om det inte vore trevligt med något slags tårta när kompisarna kommer över.
  2. Bestäm dig för att den så kallade ”Hovets gräddtårta” är perfekt för ändamålet.
  3. Kom på att du absolut inte hinner baka marängbottnar. Byt ut de hembakade bottnarna med rispuffar mot färdiga marängbottnar. Det blir nästan lika bra.
  4. Köp marängbottnar, vispgrädde, mörk blockchoklad, kesella och koncentrerad apelsinjuice. Tårtpapper har du säkert redan hemma.
  5. Börja lägga ihop tårtan i sista minuten, så att du inte har något val när du öppnar paketen med marängbottnar och inser att de inte klarat transporten särskilt väl.
  6. Gör en skiss över hur du kan pussla ihop bitarna av marängbotten till två nästan hela rundlar.
  7. Klipp ut en lagom stor bit bakplåtspapper. Vem har tårtpapper hemma, liksom? 
  8. Smält chokladen på lite för hög effekt i micron, eftersom du nu börjar få lite bråttom. Släng den brända chokladen och smält ny. Vädra. 
  9. Vänd ner choklad och apelsinjuicekoncentrat i kesellan. 
  10. Bred chokladkrämen på hälften av marängbitarna. Bred vispad grädde över. 
  11. Improvisera ett snyggt mönster av de återstående marängdelarna. 
  12. Servera. 
  13. Motta applåderna. 

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade

Sätta spår 

Jag har köpt en dymo-märkare. Den äldre sorten, som stansar ut versaler i svart eller blå plast om man trycker tillräckligt hårt. Det fanns visst röda plastremsor att köpa till. 

Vad är det med människans behov av att sätta spår? Att stansa ett avtryck, om inte i en annan människas själ så åtminstone i en blå plastremsa? 

Mycket av mänskligheten försvinner i tystnad och glömska, som en medioker roman från 50-talet. Ändå faller inte ens en sparv till marken utan i någon mån sätta spår i verkligheten, minnas av Gud, ha ett syfte. 

Varje människa sätter ett avtryck. Någonstans, någon gång, hos någon. 

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade

Vitsippor

P1020297.JPG

När jag bodde mitt bland vitsipporna tänkte jag aldrig på att de doftar. Idag kastar jag mig framstupa för att komma så nära som möjligt. Plockar stora buketter, packar i blött papper och hoppas att de ska klara en timme i bilen. Det gör de alltid.

Hela vintern tänker jag att den här våren ska bli annorlunda. Jag ska åka på utflykter, fika i skogen, ligga på mage bland vitsipporna och ta in så mycket vår som ryms i huvudet. Med våren väl på plats tar flyttkartonger och tapetval över tillvaron. Vitsipporna finns väl kvar, hinner jag tänka.

Sen smäller det på Drottninggatan.

Jag sänker näsan djupt i vitsippsbuketten.

4 kommentarer

Under Okategoriserade

22 år 

Vissa sånger borde aldrig sjungas. Vissa dagar borde klippas ur kalendern och aldrig bli mer. 

Den vita kistan. Fyra ljus. Oändligt med blommor, i oändligt många färger. Liljedoften, tung över församlingen. Liljekonvaljer i handbuketter. 

Meningslösheten, så mycket tyngre än liljedoften. 

Och ändå, envist men stilla, hoppet om att detta inte är slutet. Hoppet att hålla fast vid som vid relingen på båten när hela ens väsen vill följa meningslösheten ner i djupet. Hoppet och  förvissningen om att en dag få ses igen, där ingen smärta är och ingen sorg och där allt är gott. 

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade

Ur Lägerkonversationer, 2016

”Vad ska ni laga av all kaviar?”
(Gårdens ordinarie personal som packat upp vår mat, bl.a. två lådor à 18 tuber kaviar. Inte två tuber, som vi beställt.)

”Håller du på och tänker nu? Sluta med det.”
(Eminent frivillig i köket som inser att köksansvarig försöker vara konstruktiv vid fel tid på dygnet.)

”Det råkade bli en burk Nutella över.”
(Nämnda köksansvarig som även dagen efter försökt vara konstruktiv vid samma tid på dygnet, och då räknat fel.)

”Nutella?”
(Burken syntes bara korta stunder i taget därefter, och då oftast samtidigt som en påse gifflar. Tack till vår sponsor Pågens.)

”Vill ni ha hjälp? Vad kan jag göra?”
(Ett flertal ledare och deltagare, som inte alltid fick något vettigt svar av köksansvarig, vilken härmed ber om ursäkt.)

”Vill du ha en tub kaviar? Du får två.”

”Var är köttet? För ni skar inte upp båda påsarna till grytan igår, väl?”
(Strax innan beslut fattas om att göra en ny gryta baserat på gårdagens, i och för sig mycket generösa, rester och vad som annars kan uppbådas. Däribland trettio lånade gula lökar.)

Vissa saker händer bara på läger. Andra saker händer bara när man jobbar i ett kök flera dagar i sträck. En del saker är man väldigt glad att man får vara med om tillsammans med fantastiska frivilliga. Ibland får man allt det på en gång. Då är det Vänskapsläger.

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade

Trä!

Snickarkurs, säger noggranna läsare av förra inlägget. Vadå snickarkurs?
Jo, jag ägnade fem dagar i mars åt att snickra ihop ett litet skåp. Eller börja snickra ihop ett skåp rättare sagt, jag hann inte riktigt klart. Desto bättre, nu har jag goda skäl att utöka verktygsparken med japanska sågar och stämjärn och annat kul som behövs för att att sinka hörn. (Det var verkligen SÅ roligt.)

 

Ett sinkat hörn på vad som ska bli en låda. Körsbärsträ till vänster och ask till höger.

Kursen heter ”Gör ditt egna lilla väggskåp” och hålls av möbelsnickaren och slöjdläraren Håkan Palm i Lädja. Är man intresserad av att investera fem fullmatade dagar i kreativt skapande i trä är det verkligen en toppenkurs. En del moment görs på maskin och annat manuellt. Vi var sju deltagare och det var mycket god stämning. Som bonus kan nämnas den fantastiska maten som serverades under kursen. Nästa tillfälle är i oktober.

Jag har inte jobbat i trä på länge, men det är verkligen ett favoritmaterial. Levande, svårtämjt, vackert. Det får definitivt bli mer trä framöver.

Bilder på skåpet ska jag förstås servera när det är klart!

 

(Sponsrat inlägg? Mutad bloggare? Nej. Jag gillade kursen precis så här mycket.)

Lämna en kommentar

Under Skapande